Nybliven kärring

Började titta på en film igårkväll. Och det fick verkligen greppet om mig. Eller inte först men efter att killen utbrustit "God, I'm yours" så var jag fast. Kunde inte titta klart så kollade på resten idag... Filmen var En ung Jane Austin eller något liknande. En riktig tjejfilm. Romantik från 1800-talet. Blir det värre? Men denna genre har jag verkligen fastnat för senaste året. Okej, jag har bara sett två filmer men dom har varit skitbra. Den andra jag har sett var Stolthet och Fördom. Blev lite irriterad ganska många gånger eftersom att Stolthet och Fördom har härmat Becoming Jane Austin ganska många gåner. Men det visade sig att det är Jane Austin som har skrivit Stolthet och Fördom. Inte så konstigt då...

Gillar egentligen inte Anne Hathaway. Ser henne bara som en Prinsessas dagbok eller va tusan hon har spelat i tidigt i sin karriär, jag har inte ens sett den filmen... Killen är sååå kort. Och kemin emellan dom stämmer aldrig riktigt. Men trots detta så är det en jäkligt bra film, eller filmen är inte så bra, men känslorna!

Älskar sättet man uppförde sig då. Som när killarna spelar cricket så sitter alla andra brevid och applåderar. Och applåderar det gör dom mest hela tiden. Och sen alla bugningar och nigningar, fantastiskt!

Ett smakprov:



Nu när jag har fastnat i mammas filmträsk så kan jag snart kallas för en äkta kärring. Så snart jag börjar gilla Mamma Mia så passar jag verkligen in i det facket...

Hoppas att någon förstår något av det jag har skrivit ovan.