Golden Go

Vi åkte ut i första. Agnes blev skiträdd för domaren. Det var en riktigt stel britt i övre medelåldern med stort hår. Sen så var enda belysningen strålkastare. Jag hade med blivit rädd om jag var Agnes ;-)

Men det var kul att domaren kom fram till oss, vilket hon knappt gjorde med någon annan. Och så här sa hon:

"I'm really, really sorry. I really, really liked her"

Kan citera henne ordagrant eftersom att hon inte var så himla varierande i sin ord. Jag sa att jag förstod henne. Jag menar blir man så rädd som Agnes blev så ska man inte gå vidare..
Hade varit spännande att se hur långt vi hade kunnat gå om det inte hade hänt bara...